Så många som 10–20% i en genomsnittlig grupp människor känner stark oro vid tanken på att tala inför andra. Hjärtat slår, halsen känns torr, knäna skakar, man är rädd att rodna, svetten rinner. Känner du igen dig eller får du andra symtom på oro? Oroar du dig i förväg eller tänker du långt efteråt på vilket intryck du gjorde? Kanske är det värst just när det är din tur.

Det är viktigt hur du tänker

Det är viktigt hur du tänker om dig själv och om de andra i den situation där du står i fokus för andras uppmärksamhet. Fundera över dina tankemönster, är du generös eller sträng och kritisk mot dig själv? Negativa tankar kommer ofta med automatik, de positiva får vi jobba med. Iaktta och identifiera dina negativa tankar – stanna upp – ifrågasätt – omformulera och utveckla mer realistiska tankar.

Råd och förhållningssätt

Om du besväras av talängslan och ska hålla ett föredrag eller delta i någon form av muntligt framträdande i morgon, i övermorgon eller kanske om en vecka kan du tänka på följande. Se råden som möjligheter att pröva snarare än som facit att följa – alla är olika, vissa saker fungerar för somliga, annat för andra. Pröva dig fram!

• Förbered dig. När du förbereder och övar på vad du ska säga förbered dig då också mentalt. Ge akt på negativa tankar om dig själv i redovisningssituationen. Föreställ dig att du klarar av situationen. Träna på ditt anförande t ex framför spegeln eller inför vänner. Tänk målinriktat. Ta reda på var du ska vara, hur lokalen ser ut och vilka hjälpmedel som finns att tillgå t ex White board eller Over head.
• Manus. Ha ett manus, gärna i kortform, och snarare stolpar än exakta formuleringar. Använd gärna färger för att markera viktiga ord. Numrera dina manuskort och strukturera även upp annat material du använder dig upp så att du slipper onödig osäkerhet i skarpt läge. 
• Medspelare, inte motståndare. Försök att se åhörarna som dina lagkamrater, inte som dina motståndare. De vill dig förmodligen väl.
• Rätt fokus. Fokusera på det du har att berätta, inte på hur du eventuellt blir betraktad. Kom ihåg att andas och tillåt dig ta pauser för att hitta rätt i manus eller dricka vatten.

Efter anförandet

• Tänk på såväl det som gått bra som det du kan utveckla vidare.
• I ett vidare perspektiv kan man försöka vara uppmärksam på sådana relationsmönster som kan ha bidragit till talängslan, försöka välja sig ur dessa och tillämpa andra mera konstruktiva förhållnings-sätt. Det är en process över tid och kan kräva professionell hjälp. Några sådana förhållningssätt är:
• Jämför dig med dig själv. Det är ingen tävling och det finns inget facit. Pröva dig fram till ditt bästa sätt.
• Det är tillåtet att göra bort sig. Försök att vara tolerant och generös gentemot dig själv och andra. Även dina misstag ger dig användbara erfarenheter. Ingen är perfekt.
• Kom ihåg åhörarnas stöd. Att tala inför andra är, eller bör rimligen vara, en samarbetssituation. Hur det går för den som ska tala eller berätta om något beror inte bara på den individen. Även åhörarnas attityder och förhållningssätt bidrar till det. Således handlar det om ett gemensamt och delat ansvar, en vi-situation.
• Sök mötet med de andra. I stället för att uppfatta muntligt framträdande inför andra som en prestation som ska granskas och bedömas kan det vara fruktbart att se det som ett möjligt möte med dem som lyssnar.

Se också avsnitten om stress och prestationsångest för att få fler exempel på hur du kan motverka stress och negativa automatiska tankar.

Läs om Studenthälsans kurs Våga tala.

Vill du lära dig mer om talängslan bör följande sökord leda dig rätt: talängslan, kommunikationsängslan, speech anxiety, communication apprehension och /fear of/ public speaking.

Kontakt

Vill du boka ett besök eller komma i kontakt med oss på mottagningen? Ring oss på våra telefontider.